Spelifierat lärande för skolelever

Är du intresserad av spelifierat lärande och digitalisering av svensk skola? Kom då till Umeå universitet på torsdag den 21 maj. Då kommer klass 7 från Hagaskolan till universitetet för att testa civilingenjörsstudenternas design av ett spelifierat lärmoment anpassat för just dem. Skoleleverna kommer att få använda surfplattor, Google Glass och Makey Makey för att lösa problem och få ledtrådar till nästa problem att lösa.

Kommer de att lyckas? Kom och titta!

Dag: torsdag 21 maj
Tid: 9.00 – 13.30
Samling: Sal N300, Naturvetarhuset Umeå universitet kl. 09.00

Varmt välkommen!
N300

Projektet Google Glass goes Gamification – utveckling av lärmoment utifrån spelteori är det tredje projektet som pågår den här terminen. Detta projekt är också är ett gränsöverskridande studentprojekt som handlar om att sammanföra nya trender av teknik (surfplattor och smarta glasögon bl.a.) och spelifiering som pedagogisk metod. Studien bidrar med kunskap om gränsöverskridande samarbeten, möjligheter och utmaningar för högskolepedagogik. Projektet kan även ses som ett inlägg i debatten om en digitaliserad skola och vilken betydelse nya trender för med sig. Möjligheter såväl som utmaningar.

I projekt medverkar studenter som läser kursen Ingenjörens roll i arbetslivet. Studenterna studerar civilingenjörsprogrammen Teknisk fysik och Industriell ekonomi. Det är således en blandad grupp studenter med olika förmågor och kompetenser. Kursen för studenterna startade i slutet av mars och på torsdag 21 maj genomförs alltså eventet för skoleleverna. I projektet medverkar också Jan Bidner och John Eriksson från det lokala företaget Sogeti med särskild kunskap om spelifiering och spelutveckling.

Inom ramen för kursen ska alltså dessa studenter utveckla ett lärmoment utifrån spelifiering – gamification. Gamification handlar kort och gott om att använda speldynamik i nya sammanhang (i detta fall för skola). Studenterna ska utifrån teorier om hur spelstrukturer motiverar och engagerar till lärande skapa lärande utmaningar för skolelever. Studenterna designar lärmomentet utifrån ett ramverk för spelifiering som heter Octalysis, se Yu-Kai Chou.

Själva genomförandet där eleverna ska testa utmaningarna kommer att ske med en mix av digitala verktyg i form av surfplattor, smarta glasögon och Makey Makey. Det gäller således för studenterna att skapa utmaningar så att funktionaliteten för exempelvis surfplattor och smarta glasögon används på bästa sätt.

I januari 2015 publicerade New Media Consortium (NMC) 2015 NMC Technology Outlook: Scandinavian Schools, en regional rapport inom ramen för Horizon Report-projektet. I rapporten förutspås att teknik som exempelvis smarta glasögon kommer att inom en 4-5 års period göra sitt intåg i skolans värld. Likaså spelifierat lärande som pedagogisk metod. Frilansskribenten Stefans Pålsson sammanfattar rapporten i Skolverkets blogg – Omvärldsbloggen.

Läs mer:
Tagga2014>>
2015 NMC Technology Outlook: Scandinavian Schools>>

Om spelifierat lärande/gamification:
Octalysis: Complete Gamification Framework

Här kan du ladda ner Yu-Kai Chous bok gratis (längst ner till vänster – Download).

Podden Gamificationfredag

Här pratar bl.a. Jan Bidner (Sogeti) tillsammans med Mats Björk (Sogeti) om Gamification.

Gamification vs Game-Based eLearning: Can You Tell The Difference?

The 35 Gamification Mechanics toolkit

YouTube
The weirdest game at PAX: Upsilon Circuit >>
Super Hero Augmented Reality App at Walmart- Avengers >>

Apple Watch – äntligen här!

Äntligen är nu Apple Watch här! Som jag har längtat att få testa denna pryl!

Jag har nu haft den i min ägo i snart i ett dygn. 20 timmar närmare bestämt. ”Tänket” kring själva navigeringen i klockan påminner mycket om Google Glass med en typ av timeline och att man sveper fram och tillbaka mellan olika sidor. Däremot så har Apple Watch inte en kronologisk timeline som vad Google Glass har.

Att lära sig använda Apple Watch var inte särskilt svårt. Det gällde bara att till en första början lära sig var olika funktioner går att hitta. IDG:s reporter Erik Costoulas beskriver i sin artikel i MacWorld Test: Apple Watch – fem dagar med Apples smarta klocka hur han till en början blev helt förvirrad. Här kanske jag har en stor fördel eftersom jag är mycket van med den här typen av navigering med Google Glass. Det tog endast en relativt liten stund innan jag kände mig säker på hur jag skulle navigera. När jag själv började använda Google Glass så fick jag naturligtvis träna på att använda tekniken eftersom det är ett helt annat tänk än vad det är med smarta telefoner. Den största skillnaden är den sömlösa integreringen av appar. Här>> kan du läsa ett blogginlägg på Umeå universitets forskarblogg där jag beskriver skillnaden mellan smarta glasögon och smarta telefoner och användningen av appar till dessa enheter.

Lite längre fram i tiden när jag har använt denna smarta klocka ett tag tänkte jag här på denna blogg göra en jämförelse mellan att använda smarta glasögon av typen Google Glass och smarta klockor av typen Apples Watch.

Erfarenheter efter de första 20 timmar med Apple Watch:

  • Navigeringen påminner mycket om den som finns i Google Glass med en sömlös integrering av appar
  • Kort och gott kan jag säga att det känns som att bära sin smartphone på armen vilket är mycket bekvämt 🙂
  • Apple Watch kopplas ihop med en telefon precis som med Google Glass
  • Det första intrycket är att smarta klockor är riktade mot en betydligt mer personlig användning, d.v.s. ersätter till viss del användningen av iPhone med notifikationer från Twitter, Facebook m.m. Google Glass används naturligtvis också till den personliga användningen av tekniken, men det finns även andra möjliga funktionaliteter som inte enbart är kopplade till den personliga användningen
  • En fördel som jag redan nu kan se med Apple Watch, när det exempelvis kommer en notifikation med ett ”pling” eller en vibration på armen, är att det mycket snabbt med endast ett ögonkast på handleden går att avgöra om det är något viktigt som kräver en omedelbar åtgärd (exempelvis att svara) eller om det kan vänta en stund. Nu behöver jag inte plocka fram telefonen ur fickan när det kommer en notifikation av något slag.
  • Appen Hälsa till iPhone är integrerad med Apple Watch och denna smarta klocka skickar en påminnelse (pling eller “durr” på handleden) när det är dags att röra på sig lite eller ställa sig upp minst 1 minut när man suttit för länge framför datorn (vilket jag hittills lyder blint!). Denna lilla enkla påminnelse kanske kan förändra ett beteende och få exempelvis en att inte glömma bort att det faktiskt inte är så särskilt nyttigt att sitta stilla flera timmar i sträck och jobba intensivt även om man arbetar med att skriva en vetenskaplig artikel
  • En skillnad mellan Apple Watch och Google Glass är att det inte är riktigt lika lätt att använda båda händerna till annat samtidigt som man använder tekniken
  • En sak som skiljer sig markant åt mellan dessa enheter är att det går att ha på sig klockan på armen utan att bli utstirrad och väcka reaktioner som nyfikenhet såväl som avsky hos andra människor. Att bära teknik på armen är definitivt inte lika uppseendeväckande som att bära tekniken i ansiktet, även om funktionalitet och vad man kan använda tekniken till är likartad. Det är som jag brukar säga i mina föreläsningar; det händer något med vår identitet när vi sätter tekniken i ansiktet som i sin tur väcker starka känslor hos andra människor på ett eller annat sätt.
  • Röststyrningen och språkstödet fungerar väl på Apple Watch och påminner till viss del om hur det fungerar med Google Glass. Här är det främst användningen och röststyrningen av Siri som fungerar likartat, som exempelvis att skicka röstmeddelanden eller ställa en timer. Ringa fungerar också hyfsat även om det låter lite ”burkigt”, men det är inget som stör.

IMG_4660 (1)

LAGG – Location for Ambulance through Google Glass

Ett av de studentprojekt som pågår med Google Glass denna termin (VT15) sker i samarbete med institutionen för tillämpad fysik och elektronik (TFE). En grupp på sex studenter som läser programmet Interaktion och Design ska i kursen Produktutveckling i medieteknik med metoden ”Design-Build-Test” utveckla ett fungerande system för att kunna skicka en lägesposition direkt till Google Glass så att användaren kan få en vägbeskrivning till den skickade positionen.

Ett tänkt scenario och användningsområde
Ett användningsområde skulle exempelvis kunna vara för förare av ett räddningsfordon, ambulans eller brandbil. Emellanåt är det svårt för ambulanspersonal och brandmän att hitta till den plats där en olycka har skett. I de fall där det är mycket bråttom och föraren behöver GPS-stöd för att hitta vägen till olycksplatsen kan det upplevas stressande att mata in den korrekta adressen. Med den tekniska lösning som dessa studenter utvecklar gör det alltså möjligt att skicka positionen direkt till Google Glass utan att man behöver ange koordinater eller adressen. Ungefär som när man släpper en kartnål i Google Maps för den plats man just nu befinner sig på, men i det här fallet skickas positionen med vägbeskrivning alltså direkt till Google Glass. Tanken är att föraren av ambulansen ska få en snabb och korrekt vägbeskrivning till olycksplatsen utan att behöva interagera med systemet. Föraren kan istället koncentrera sig på själva körningen av ambulansen. Det finns säkerligen en mängd andra områden där denna tekniska lösning också skulle passa utmärkt. Det får dock framtiden utvisa.

Studiebesök
För att få så mycket information som möjligt om ambulanspersonalens arbetsprocesser och tillvägagångssätt vid en utryckning fick vi besöka Umeå ambulansstation den 23 april. Där mötte Nils Forsell oss och berättade med inlevelse precis hur det går till vid en utryckning och vilken befintlig teknik de använder just nu som stöd i arbetet. Spontant trodde jag i min enfald faktiskt att dagens ambulanser var utrustade med den allra, allra senaste tekniken. Men så är inte fallet. Ambulanserna har inte ens trådlös uppkoppling i bilarna vilket jag tog för givet. Vad gäller teknikanvändning som stöd i arbetsprocesser finns det en hel del att förbättra inom detta område. Det är naturligtvis en kostnadsfråga och vad som anses vara värt att prioritera med hänsyn till patientsäkerheten.

GPS-positionering
När SOS Alarm kontaktas går det endast att få GPS-positionen automatiskt skickad  ifrån fasta telefoner. Det är mer specifikt huset eller adressen som GPS-positionen är markör för. Om man istället ringer till SOS Alarm ifrån exempelvis en mobiltelefon som kan vistas precis var som helst kan inte en GPS-position visas i samband med telefonsamtalet. Det är detta som studenterna i detta projekt ska utveckla, d.v.s. att det via mobilen vid ett samtal till SOS Alarm ska kunna gå att skicka GPS-positionen för att få en vägbeskrivning till olycksplatsen.

Studenterna är i stort sett klara med mobilappen för GPS-positioneringen. Den som ringer larmsamtalet ska alltså förutom att GPS-positionen skickas ifrån mobilen även kunna godkänna att ambulanspersonal får ta del av en patients journaler. Det kan vara livsviktigt i det allra första mötet med patienten att få kunskap om den olycksdrabbade äter någon medicin eller har någon annan åkomma som ambulanspersonalen bör känna till. I de fall där en patient är exempelvis medvetslös kan det förstås vara mycket svårt att få relevant information.

Nedan visas några bilder från besöket från ambulansstationen. Det är Nils Forsell som förevisar och berättar för studenterna.
bild1_800 bild2_800 bild3_800 bild4_800 bild5_800 bild6_800 bild7_800 bild8_800